Nikon Df

Nikon lanserar Df – Digital fusion!

Med bildsensorn från Nikon D4, autofokus från Nikon D600/D610 och full kompatibilitet med AF-S, AF, AI samt även gamla icke-AI -objektiv är Df en kamera för dig som vill ha en mycket kompetent stillbildskamera med anor från förr. Den ger bl.a fungerande ljusmätning tillsammans med icke AI-objektiv. Df är som skapt enkom för stilllbildsfotografer.

Egenskaper:

  • 16,2 Mpixel fullformat CMOS-sensor
  • Expeed 3 processor
  • Sekvenstagning med 5,5 b/sek
  • Kortast slutartid 1/4000 sek
  • Blixtsynk 1/200 sek
  • 39 AF-punkter
  • Ljuskänslig AF ner till -1 EV
  • Autofokus klarar ljusstyrka ner till f/8
  • ISO 100-12800
  • Sökare med 100% visning
  • 3,2 tum skärm med 921.000 punkter
  • Vädertätat kamerahus byggt delvis i metall (magnesium legering)
  • Vikt 760gr inkl batteri (EN-EL14)
  • Minneskortplats för 1st SD-kort
  • Wifi kompatibel med Wu-1a Wifi-adaptern
  • GPS kompatibel med GP-1 A GPS-adaptern

Df finns i två färger, helt i svart och i silver / svart, och säljs tillsammans med Nikkor 50mm f1.8G Vintage, speciellt omdesignad för att passa Df bättre.

Byggkvalité & känsla
ikon Df är i mitt tycke en mycket tilltalande och vacker kamera, och jag verkligen längtade efter att få klämma och känna på den när jag såg den på bild första gången. Den är också proffsig och välbyggd med bl a kåpor av magnesiumlegering, samt likvärdig vädertätning som Nikon D800. Slutaren uppger Nikon ska klara minst 150 000 exponeringar.

Men så som många andra hade jag förväntat mig att den skulle ge lite mer robust känsla med tanke på retro-designen, och mer av den genuinitet som man upplever med gamla kameror. Df känns inte lika solid som t ex D800, och rätt långt ifrån gamla Nikon F3, FM m.fl. Så där blev jag aningen besviken och tycker inte att den lever upp till sitt utseende, och inte heller förväntningarna som Nikon skapade innan den kom ut på marknaden. Jag hade även önskat att den var lite tunnare och mindre, lite mer som Nikon F3 och FM2n, eller Sonys digitala fullformatare A7/A7R. Men det handlar ju mycket om vad man jämför med, och jämfört med D800 eller D4 så är den betydligt smidigare och lättare, vilket också är Nikons tanke eftersom de valt lättare material i Df.

Trots allt måste jag medge efter att ha varit ute i fält och fotograferat med den ett tag, så gillar jag den bara mer och mer. Den är härlig att jobba med, och handhavandet påminner lite om den analoga perioden i mitt liv. Jag är säker på att fler kommer uppleva samma sak.

Hastighet
Kameran är redo för bildtagning i princip direkt man vrider ratten på on, man hinner inte uppleva någon fördröjning alls. Sekvenstagningen är samma som i D600, dvs 5,5 b/sek upp till ca 100st bilder i ett svep i JPEG-format. I RAW drar den ner på farten efter ca 24 bilder. Fokuserar snabbt och tyst med AF-S optik, men personligen använder jag mer än gärna manuell fokusering med denna kamera, mer om det längre ner.

Objektiv & autofokus
Df fungerar med de allra flesta Nikkor-objektiv tillverkade från 1959 till idag. Den ger alltså till skillnad från övriga digitala Nikonkameror kompatibilitet även med gamla icke AI objektiv tillverkade före 1977. Autofokus får man dock givetvis bara med AF och AF-S objektiv.

Den har samma ljuskänslighet för AF som D4, D800, m.fl. som klarar största bländare f/8. Det innebär i praktiken att man får fungerande autofokus med 2x telekonverter på optik med ljusstyrka upp till f/4, eller 1,4x konverter med f/5,6 objektiv.

Funktioner
Utvändiga mekaniska rattar för bl.a exponering, slutartider, exp.kompensation och ISO gör Df mycket trevlig att använda (men varför ingen bländaring på Vintage-objektivet?). Rattarna på ovansidan är försedda med låsfunktioner, vilket är bra så att man inte råkar ändra någon inställning av misstag. i-knappen ger snabbare åtkomst till ett antal menyfunktioner. Df har i stort sett allt man behöver för kreativt bildskapande, och här nedan räknar vi upp det kanske mest intressanta och användbara:

-Bländarförval A
-Slutarförval S
-Manuell exponering M
-RAW-format
-Exponeringskompensation
-Blixtexp. kompensation
-Exponeringslås
-Spotmätning
-Skärpedjupskontroll
-Aktiv D-Lighting
-Exponeringsvariation (AE gaffling/bracketing)
-Gaffling för blixt, vitbalans och ADL (Aktiv D-Lighting)
-Justering av digitalskärpa
-Justering av färgbalans
-Justering av kontrast
-Multiexponering
-Intervallfotografering
-Auto-ISO med valbart lägsta och högsta känslighet (200 – 204800)
-Auto-ISO med valbar längst/kortast slutartid (1 s – 1/2000 s)
-Sekvenstagning 5,5 b/s
-Brusreduceringsinställningar
-Korrigering av distorsion och vinjettering
-Microjustering för autofokus
-PC-synk uttag
-Sensorrengöring

Sökare & skärm
Sökaren visar 100% av bilden med 0,7x förstoring. Vid användning av DX-optik som ger 1,5x cropfaktor så dyker det upp linjer som visar rätt bildutsnitt. I menyn man man välja rutmönster för sökaren.

Skärmen är 3,2 tum stor och består av 921000 punkter, vilket ger en mycket skarp och tydlig bild. Fungerar utmärkt för manuell fokusering i liveview-läget, och särskilt med förstorat bildutsnitt. Upplever skärmen i förstorat läge aningen bättre än vad den är på D800. Bildförstoringsfunktionen där man kan välja att bilden ska förstoras direkt via endast 1st tryck på OK-knappen finns att välja i menyn. Med live view aktiverat finns det via info-knappen visning av elektroniskt vattenpass, rutmönster, samt stödlinjer för 16:9 och 1:1 bildformat. Mycket bra sökare och skärm.

Video
Nix, någon videofunktion finns inte, Df är en renodlad stillbildskamera. Rätt eller fel? Nja, det finns för och nackdelar med allt och beror helt på vilken typ av användare man är. För oss som sällan eller aldrig använder filmfunktionen så har det knappast någon större betydelse, och vi lär förmodligen aldrig sakna den. De som vill kunna filma lär inte ens fundera över att skaffa en Df, och för dem finns det en uppsjö av andra modeller att välja bland. Live view däremot skulle jag inte vilja vara utan, jag använder det nästan uteslutande då kameran står på stativ och i samband med manuell fokusering.

Bildkvalité
Med sensor från Nikon D4 kan det knappast bli annat än bra. Jag hade dock hellst sett att den hade D800:ans sensor, men då helt utan lågpassfilter, det hade gett ännu bättre detaljåtergivning. För dig som gärna och ofta fotograferar på högre ISO än 100 så är det bara en fördel att den har D4:ans sensor, för på den fronten är den otroligt bra och sopar mattan med de flesta. Df använder sig av samma ljusmätare som flera av dagens nikonmodeller med 2016 punkter, och den fungerar alldeles utmärkt. Finns inte så mycket mer att orda om bildkvalité annat än, så länge man använder objektiv av högsta klass som gör kameran rättvisa, så finns även möjligheten till fantastiska bilder.

Dynamiskt omfång
Nikon Df och D4 har som sagt var samma sensor, men enligt Nikon själva ska Df ge ett större dynamiskt omfång. Så detta var vi naturligtvis bara tvungna att kontrollera om det stämmer. Så vi tog med även en D4 och tog några bilder med samma optik, exponering och inställningar i kamerorna på ett antal motiv med väldigt stora kontraster. I bilden nedan ser man ganska tydligt att himlen till vänster som kommer från Df har lite mer teckning i de ljusa partierna. Nu hann solen flytta på sig lite medan jag bytte kamera på stativet och det kan också ha en viss inverkan, men vi såg små skillnader i fler bilder i framförallt partier som var på gränsen till att bli utfrätta, vilket tyder på att Nikons påstående verkar stämma bra.