När man pratar om foto och film så nämns det ofta att en fil är komprimerad. Utifrån ordet kan vi förstå att något har pressats ihop eller tryckts ihop, det vill säga blivit mindre än från början. Inte sällan talas det om att exempelvis en JPEG-bild är komprimerad. Vi ska här lite kort förklara en enkel princip för hur något kan komprimeras. Vi ska inte bli alltför tekniska och inte heller alltför vetenskapliga, utan bara ge en liten inblick i hur man kan göra. Det blir då lättöverskådligt för den som inte är så intresserad av en fördjupning.
I vår webbshop finns en bild på Minox BL 8×33 HD, en för övrigt fantastisk kikare. I artikeln finns den här bilden, men utan den röda pilen:
Pixel = Picture Element
En bild, oavsett om det är en enda stillbild eller en bildruta i ett filmklipp, är uppbyggd av bildpunkter (pixel) och varje bildpunkt har en färg. När alla bildpunkter sätts ihop så får vi en färdig bild, ett fotografi. Bilden på kikaren här består av 600×400 pixlar, det vill säga 600 bildpunkter på bredden och 400 bildpunkter på höjden. Och varje bildpunkt har en färg. Är det en färgbild så har varje bildpunkt en viss mängd – ett värde – av rött, grönt och blått – RGB. Om en bildpunkt helt saknar ett värde av RGB så blir bildpunkten svart – har den högsta värdet av RGB så blir bildpunkten vit. Har den inget värde av R och G men 100% av B så blir bildpunkten blå. Ordet Pixel vi använder är en sammandragning av engelskans Picture Element med ett X emellan.
Bildkomprimering – förenklat exempel
Ett fotografi består dock av bildpunkter av ganska varierande färger. Det skulle nog annars bli ganska konstiga bilder som ser onaturliga ut. Men vi ska här förklara en enkel teknik för hur något komprimeras, så vi ska förenkla det hela rejält. Där pilen på bilden pekar så tar vi ut ett par bildpunkter, pixlar. Vi ser att kikaren just där är mycket mörk, i det närmsta svart, och sedan framträder bakgrunden till höger som har en sorts ljusgul/beige färg. Vid gränsen mellan kikaren och bakgrunden så ser pixlarna ut så här:
När vi nu ser en extrem närbild så ser vi också principen för hur en bild är uppbyggd. Varje bildpunkt – pixel – har en plats som vi även den kan förenkla och ge en koordinat – på höjden och på bredden. Nu ska vi praktisera bildkomprimering av informationen.
Vi kan säga så här:
- Bildpunkt 1-1 ska vara svart, bildpunkt 1-2 ska vara svart, bildpunkt 1-3 ska vara svart, bildpunkt 1-4 ska vara svart, bildpunkt 2-1 ska vara svart, bildpunkt 2-2 ska vara svart, bildpunkt 2-3 ska vara svart, bildpunkt 2-4 ska vara svart, bildpunkt 3-1 ska vara beige, bildpunkt 3-1 ska vara beige, bildpunkt 3-2 ska vara beige, bildpunkt 3-3 ska vara beige, bildpunkt 3-4 ska vara beige, bildpunkt 4-1 ska vara beige, bildpunkt 4-2 ska vara beige, bildpunkt 4-3 ska vara beige, bildpunkt 4-4 ska vara beige.
Eller så förenklar vi, komprimerar, all information så här:
- Bildpunkt 1-1 till 1-4 ska vara svart, bildpunkt 2-1 till 2-4 ska vara svart, bildpunkt 3-1 till 3-4 ska vara beige, bildpunkt 4-1 till 4-4 ska vara beige.
Man kan till och med komprimera ännu mer:
- Bildpunkt 1-1 till 1-4 och 2-1 till 2-4 ska vara svart och bildpunkt 3-1 till 3-4 och bildpunkt 4-1 till 4-4 ska vara beige.
Enkelt, eller hur? Observera att det naturligtvis är mycket mer komplicerat med en fotografisk bild. Det är mycket mer omfattande information som hanteras och det ser inte riktigt ut så här inne i en kamera. Men det är ett illustrerande exempel på hur man kan komprimera information och göra den enklare. Och det är inte alltför långt ifrån verkligheten och vad som händer med bildkomprimering i en fotografisk bild eller ett videoklipp.
Stillbild och video – samma princip
Principen för att förenkla information i bilder är densamma både för stillbilder och för video. Bildkomprimering används i varierande grad för praktiskt taget varenda liten sändning eller strömning av rörlig film som kommer till vår dator eller in i vår TV i hemmet.
Se även den relaterade artikeln Hollywoodland